Projektet utforskade samspelet mellan kropp, sinne och omgivning för att förstå dess påverkan på vår mentala hälsa. Med virtuell verklighet (VR) testades spatiala upplevelser som väcker emotionella reaktioner. Den resulterande VR-upplevelsen Manta sammanfattade utforskningen och banade väg för det konkreta arkitektoniska förslaget Grå Hallen.
Namnet är inte bara en beskrivning av dess estetiska uttryck. Grått är en färg med konnotationer av likgiltighet, en hänvisning till allt som existerar mellan det svarta och det vita. Namnet representerar hur våra sinnen och känslor inte är så tydligt definierade. Grå hallen passar inte in i befintliga byggnadstypologier.
Huvudmålet med denna byggnad är att låta besökarna ta en paus under en tid och försöka nå ett mentalt tillstånd av tillfredsställelse innan de går vidare. För vissa kan det handla om att minska stress, för andra kan det vara ett ögonblick för att få klarhet i ett viktigt beslut.
I samhället är stressnivåerna höga och många upplever utmattning, en trend som har gått i fel riktning de senaste åren. En byggnad som Grå hallen skulle kanske kunna spela en roll i att ändra denna trend i en specifik kontext, såsom innerstaden i Stockholm.
Byggnaden ligger på en känslig central plats, där området huvudsakligen används för kommersiell båttrafik och turistbesökare. Byggnaden strävar efter att inte störa de befintliga förhållandena utan tillföra värde genom att omforma hårdytor och byggnader för att passa in i torgets förlängning. Mer utrymme för båtplatser och ett nytt café/biljettkontor planeras för att kompensera för byggnadens yta.
Fokus vid omformningen har varit att stärka flödena för gående och cyklister genom cykelparkering och bredare gångvägar. Dessa gångvägar ansluter till ett centralt torg mellan byggnadens ingång och utgång, där besökarna kan flytta möblerna efter behov, kanske medan de väntar på en båt eller njuter av solen efter ett besök i byggnaden.
Ett hisstorn av tegel är besökarens första kontaktpunkt. Hissen går till tredje våningen, byggnadens högsta nivå. Därefter rör sig besökaren endast nedåt, vilket minimerar fysisk ansträngning.
Besökaren går sedan genom en lång, mörk passage (Entrance Path) med ett ljust fönster vid slutet. Längs tegelpassagen finns perforeringar där ljus kämpar för att tränga in. Denna gångväg syftar till att skapa stämning och ge ett ögonblick för att förbereda sig inför en introspektiv upplevelse. Vid tunnelns slut möts besökaren av en utsikt som ger en försmak av vad som väntar senare i sekvensen.
Efter entrén leds besökaren till en kvadratisk utomhusgård (Courtyard) som bryter byggnadens geometriska form. Gården, inspirerad av japanska zenträdgårdar, fortsätter den mentala förberedelsen och efterliknar naturens essens. Omringad av tegelväggar, med undantag för en glasfasad mot norr som erbjuder utsikt över det offentliga rummet, finns i mitten ett cirkulärt takfönster som ger en glimt av Arkivet inne i byggnaden.
Gården introducerar en mörkbrun tegelvägg, i kontrast till det ljusgrå teglet på fasaden och entrévägen. Detta symboliserar den omgivande miljön och Stadshusets torn, samt förbereder besökaren på interiörens materialval.
I byggnaden finns två koncept för introspektion och stresslindring. Arkivet (Archive) representerar idén om "lindring genom frånkoppling" och är fyllt med böcker och föremål att utforska. Det har begränsad exteriörutsikt och ljus för att fokusera på innehållet och fungerar också som en korridor som leder besökaren vidare.
Intima, personliga utrymmen finns i anslutning till rummet och följer samma tema. En dold trappa förbinder de två våningarna i arkivet bakom den stora bokhyllan.
Det andra introspektionskonceptet är idén om "utrymme för reflektion". Detta innebär att skapa och rama in omfattande visuella atmosfärer med färre distraherande objekt, för att låta besökaren fokusera på personlig reflektion. Huvudhallen (Main Hall) fungerar som den centrala platsen för detta koncept.
Rummet har fått sitt namn på grund av sin höga betydelse i den spatiala hierarkin i byggnaden. Det utgör också klimaxen i flödessekvensen. Besökaren kommer in i rummet i en 45 graders vinkel i förhållande till huvudvyerna, vilket ger möjlighet att röra sig fritt runt i hallen utan en tydlig väg. Vyerna är fokuserade mot väster, med utsikt över Riddarfjärden, och söderut, vilket tillåter rikligt med ljus att strömma in under dagen.
Enclosures är individuella rum som kompletterar större gemensamma utrymmen som Arkivet (Archive) och Huvudhallen (Main Hall).
På andra våningen fokuserar de på "lindring genom frånkoppling", med utsikt mot staden för läsning och människobetraktande. På första våningen har de utsikt mot vattnet för "utrymme för reflektion".
Fönsteröppningarna i Enclosures är riktade åt två olika håll beroende på våningen. På den övre våningen är fokus på den livliga staden, medan den nedre våningen har utsikt mot det öppna vattnet.
Rummen är inredda med varmt trä och ergonomiska stolar för komfort. De har låga fönster på dörrarna för att visa att de är upptagna.
